Examensarbete CivilekonomiprogrammetFörfattare; Louise TorstenssonHandledare; Sven-Olof Collin och Jenny AhlbergExaminator; Anna Stafsudd Titel; Familjeföretagets styrelse ? Övergång från familjerepresentant till utomstående ledamotBakgrund och problem; Det finns gedigen forskning kring familjeföretag, styrelsearbete likväl som professionalisering inom företag.  I forskningen om familjeföretag förutsätts ofta att företagets styrelse enbart består av familjemedlemmar. Genom att i denna studie undersöka varför familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets styrelse finns möjlighet att bidra till forskningen om de tre delarna familjeföretag, styrelsearbete samt professionalisering.  Syfte; Att förklara varför en familjeföretagare väljer in en utomstående ledamot i företagets styrelse.Metod; Denna studie har främst antagit en deduktiv ansats där tidigare forskning om de tre delarna familjeföretag, styrelsearbete samt professionalisering tillsammans med bolagsstyrningsteorier har varit utgångspunkt.

Patienter med illama?ende finns o?verallt i ha?lso- och sjukva?rden. Illama?ende a?r vanligt efter kirurgi och anestesi, liksom vid cytostatika- och stra?lbehandling. A?ven vid graviditet a?r illama?ende ett ka?nt faktum.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Familjea?gda fo?retag har oftast en styrelse besta?ende av a?gare och i vissa fall, na?gon eller na?gra familjemedlemmar till a?garen. Detta kan bidra till att styrelsen inte na?r sin fulla potential. Ett flertal forskare inom verksamhetsstyrning och familjefo?retag argumenterar fo?r vikten av att tillsa?tta externa ledamo?ter till familjefo?retags styrelser.

Bakgrund: Da? familjefo?retag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen a?r det intressant att underso?ka hur externa ledamo?ter pa?verkar familjefo?retags styrelsearbete na?r funktioner och familjefo?retags karakta?rsdrag betraktas. Karakta?rsdragen pa?verkar hur styrelsens arbetssa?tt ser ut. Karakta?rsdragen har da?rfo?r underso?kts da? familjefo?retags karakta?rsdrag a?r av betydelse samtidigt som studier pa? styrelser inte innefattats av dessa karakta?rsdrag tidigare.

Bakgrund: Na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd upplever ofta en va?ldigt sva?r livssituation. Livet sa?tts pa? prov och na?rsta?ende upplever ba?de fysiska och psykiska pa?frestningar av olika slag. I Socialstyrelsens kunskapssto?d fo?r palliativ va?rd anges att na?rsta?ende till patienter i palliativ va?rd bo?r erbjudas sto?d i form av samtal som ro?r emotionella och existentiella fra?gor.

Bakgrund: Anho?rigas delaktighet i va?rdandet av sin sjuke na?rsta?ende i livets slutskede kan ha stor betydelse fo?r den totala upplevelsen ba?de fo?r den anho?rige men ocksa? fo?r den sjuke. Bristande delaktighet kan bland annat kunna inneba?ra en fo?rsva?rad sorgeprocess fo?r den anho?riga efter bortga?ngen.Syfte: Att studera de anho?rigas upplevelse av delaktighet na?r deras na?rsta?ende va?rdats pa? Hospice, samt att studera hur delaktigheten skulle kunna fo?rba?ttras. Metod: Djupga?ende strukturerande intervjuer med a?tta informanter som spelades in och transkriberades.

Uppsatsen har till syfte att utreda ra?ttverkan av konkursboets egendomsavsta?ende i fra?ga om processavsta?ende enligt KonkL 3 kap. 9 § och abandonering.I uppsatsen presenteras grundsynsfra?gan och dess betydelse fo?r dessa fra?gor, da?r det visar sig att fra?gan om boets fo?rha?llande till ga?ldena?ren har betydelse i vissa fra?gor medan den a?r mindre betydande i andra. Rekommendationen a?r a?nda? att ra?ttstilla?mpare, eller a?nnu hellre lagstiftare, bo?r ta ett samlat grepp i fra?gan och i vart fall avgo?ra huruvida ga?ldena?ren och boet ska ses som tva? skiljda parter och om boet ska ses som en juridisk person.Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i huvudsak pa? att utreda effekten av att egendom inte la?ngre anses tillho?ra konkursboet.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Denna studie underso?ker huruvida Private Equity-bolag lyckas skapa besta?ende operationellt va?rde i fo?rva?rvade portfo?ljbolag. Studien beaktar ma?tt som reflekterar utvecklingen fo?r olika intressentgrupper i syfte att a?ska?dliggo?ra Private Equity-bolagens sammantagna bidrag till va?rdeskapande. Underso?kningen a?r av kvantitativ karakta?r och a?r baserad pa? ett urval av 19 svenska bolag som under a?ren 1999-2008 fo?rva?rvats och avyttrats av ett Private Equity-bolag.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? Påverkan på struktur och process i styrelsearbeteNivå:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas Källqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen.

Inom disciplinen kognitiv ho?rselvetenskap tilla?mpas en integrerad ansats da?r taluppfattning beskrivs ur ba?de ett auditivt bottom-up-perspektiv och ett kognitivt top-down-perspektiv. Studien underso?kte hur taluppfattning varierar med, respektive utan top-down-sto?d och vad de kognitiva fo?rma?gorna uppma?rksamhet, minne och inhiberingsfo?rma?ga hade fo?r inverkan. Taluppfattningsfo?rma?ga utva?rderades med hja?lp av ett Speech-In-Noise-test (SIN-test) som bestod av tre deltest da?r enstaviga ord presenterades i en ofo?rdelaktig miljo? besta?ende av ro?ster som talande i mun pa? varandra.

Introduktion Autolog stamcellstransplantation a?r idag en vanlig behandling vid myelom och ho?gmaligna lymfom hos patienter <65 a?r utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellssko?rd, konditionering med ho?gdoscytostatika och stamcellsa?tergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenva?rden under den sista behandlingsfasen, det vill sa?ga i samband med konditionering och stamcellsa?tergivning.